Jodetvarsåhär. Joanna och jag var ute och promenerade igår och jag tyckte att det var astråkig väg så jag började sparka en snöboll (is!?) framför oss. Promenaden blev mycket roligare den sträckan men när vi kom hem såg jag att det hade uppstått ett litet blåmärke. Igår och idag på dan gjorde det inte ont mer än när jag tryckte på det (vilket man ju inte kan låta bli att göra). Efter träningen kändes det som att någon tappat ett cementblock på minst 3 ton på foten. Nu gör det ont så fort jag böjer på tån. Så ynklig man kan bli. Visst är det vackert!? Kan tillägga att det inte var särskilt skönt att knata hem efter träningen. Attans att jag inte äter SSRI som höjer smärttoleransen en aning!