SVB-kärring

Nu sitter jag här på tisdagen den 31 mars och har precis grattat Hanna på födelsedagen (gammal barndomsvän som fyller dagen före mig och hon har alltid retat mig för att hon är en dag äldre). Jag har nio veckor kvar som T4, det gick tokbra på praktiken idag, imorn blir jag 26, igår blev jag utan sjukgymnast och det gör ont när historien upprepar sig. Trots det känner jag mig stark. Jag är nog fortfarande chockad och jag förstår verkligen inte men det har inte tryckt ner mig. Hur jag ska få kroppen att må bättre är dock ett stort frågetecken nu men det löser sig väl det också antar jag. 

Praktiken var som sagt jättebra idag. Jag har "skrivit in" en patient helt själv, folk har frågat mig om patienter och gjort en del andra självständiga grejer. Efter att jag tagit anamnes och blodtryck och puls (tyvärr inget blod, såg ingen ven överhuvudtaget) på satte jag mig och försökte dokumentera det jag samlat in och min handledare blev imponerad. Det var ju saker som jag missat men ändå att hon sa att det var jättebra för en första gång värmer massor och ger en del självförtroende. Nu måste min självförtroendestapel byggas upp för annars kommer detta inte gå. 

Jag satt även i samtalsrummet med en patient idag och ska nu börja skriva på "hennes" vårdplan som jag ska ha som underlag på seminariena och som grund till vårens tentor.    

rädd

Jag sa just till en vän häromdagen att min värk blivit bättre sedan jag börjat hos sjukgymnasten. Igår och idag fick jag klart för mig att jag ska hålla käften om sånt. Jag brukar verkligen inte prata mycket om hur ont jag egentligen har så det är nog inte många som vet att jag gråter av smärta och oro när det blir för påtagligt. Igår när vi spelade spel var jag tvungen att resa på mig flera gånger för att ryggen och benen gjorde för ont. Idag påminner en sprängande huvudvärk mig om att jag inte borde sitta och skriva framför datorn. Dock måste skolarbetet göras. Stillasittandet gör också att det känns som att ryggen ska gå sönder då jag suttit ner i tio minuter. Imorse när jag vaknade gjorde revbenen sig påminda igen. Nu är det en punkt precis intill bröstbenet på vänster sida som ömmar nåt förbannat. Trycker/känner jag där gör det ont i tio minuter... Jag vet inte vad jag ska göra mer än att gå och träna om en timme. Jag klarar inte av att sitta still!!


samvete

Tråkigt nog börjar jag tröttna på blogg.se då inställningar och grejer ändrar sig av sig själv (eller så har någon tråkigt nog för lite att göra och hackar sig in på min obetydliga blogg). Får se om jag får för mig att byta place igen. Man vill ju att det ska funka liksom!

Idag är det fredag och efter en bra dag på praktiken igår är jag ledig....fram till på tisdag vilket får mitt dåliga samvete att gnaga som aldrig förr. Det samvetet ska smekas genom att folkhälsotentan och seminarieuppgiften ska skrivas i helgen. En driljon mediciner och ord ska kollas upp och lmberäkningen måste färskas upp. För om jag tillåter mig själv att vara ledigledig kommer något hemskt att hända? Imorse när Lotta ringde och meddelade att jag inte har något möte idag höll jag på att slänga mig på cykeln till avdelningen. Så meningslöst. Samvetet åter igen, gjorde att jag åkte ner och gymmade och avslutade med ki balans.

Nu har jag käkat lunch och håller på att tvätta och städa. En förutsättning för plugg är rent och fint hemmavid.

Kentfest nästa helg?


nästan panik, ensam i lunchrummet och nästan 3000 kr fattigare

Eftersom johanna nu ringde och terrade mig blir det inget blogginlägg haha. men jag får panik på skolans jävla krav, hur duktiga alla andra är. jag fattade inte var de andra skulle äta så jag satte mig i personalrummet...själv. de andra satt inne på avdelningen haha. Så kan man bli lite nervös när man blandar superdyr torrsubstans och efteråt får reda på att det kostar flera tusen. de är väldigt lätta att tappa i golvet.....

joråsattesnaaaaark

Nyss lät det som att det sprang förbi en skrikande gris utanför. Jag måste sova. God natt världen!


omtumlande!

Idag kastade jag in mig själv i verkligheten igen. Den hårda verkligheten. Diagnoserna som haglar där om dagarna är some heavy shit, ändå är det som småpotatis för van personal. Just nu är jag så full av intryck och känslor att det är stopp i känslocentret. Avdelningen verkar bra i alla fall. Dock har jag så svårt vid att vara ny och inte veta vad jag kan göra vid "lediga" stunder.

Lite roligt va det imorse när jag kom dit och skulle hitta kläder. Tvätten kommer på tisdagsef. Det fanns två par byxor i st 60-70 och 70-80. Syrran som hjälpte mig tyckte jag kunde ha 70-80. Haha, nej. Det fattades 5 cm för att jag skulle kunna knäppa dem och då saknades det ändå 10 cm i längden. Muppstorlekar det där. Syrran sprang över till andra sektionen och hämtade ett par längre 70-80 och ett par 100-110. 70-80 kunde jag fortfarande inte knäppa i midjan så det fick bli 100-110. Trots att jag vek midjan typ hundra gånger höll jag på att tappa dem. De höll verkligen på att åka av när vi stegade snabba steg i kulverten och när jag hade händerna fulla med antibiotikadropp uppe på avdelningen. Det hade varit nåt va!? Tappa byxorna in public hehe. Imorgon hoppas jag på att folk inte roffat åt sig alla byxor i min storlek. Syrran som hjälpte mig fick inte igen sina byxor helt heller men hon hade dem ändå. Till överkroppen hade jag en "blus" i st 70-80 och den satt perfa trots att det inte var min st. Så går det när man är päronformad haha.

Nu är jag skitstressad för jag borde verkligen skriva folkhälsotenta eller börja på tema 1 men jag orkar inte. Orkar verkligen inte. Saknar våren 07 då jag jobbade och kunde sova halva ef för när jag jobbat klart hade jag inget skolarbete. Gud va jag önskar att jag vore klar i skolan nu. Önska hjälper dock inget.

ta vara på ert liv, ni som inte har allvarliga sjukdomar. Life's to precious!

hålla sig i skinnet

Var i skolan ett tag på förmiddagen. Var på info om hur år 3 ser ut, hämtade ut tenta och slarvade runt. (godkänt på tentan var 24 eller 25 och jag hade 31, 4 p från VG- inte illa pinkat för en tenta jag knappt pluggat till. tack till kirurgiveckorna). Kom hem och kände mig akut dålig, allmänt småkrasslig. Det blev inget av det hela så jag antar att det är nervositeten som gör sig påmind :) Käkade lunch och sov några timmar på soffan. Gött som tusan. Nu har jag tagit ett långt varmt bad och läst på lite cytostatikabehandling och olika sorters leukemier. Om tolv timmar befinner jag mig på praktiken. Det allra allra värsta är ankomsten till avdelningen då man ska hitta nån som visar omklädningsrum och sånt. Sen släpper det ju. Första veckan blir nog mest bara att gå rygg ändå. Hu! Hoppas hoppas detta blir bra och att jag överlever alla tentor som vi har samtidigt. Senast helgen måste jag börja samla material till sem nästa vecka.

Det börjar se ljusare och ljusare ut för mig angående möjligheter att läsa sista året! Fatta, det kan bli så att jag till nästa sommar är färdig syrra!!!!! Det kändes väldigt skönt att få info om sista året också. Att ha koll på saker lugnar alltid minsta ångestkänslan haha. KONTROLLFREAK!

she never could get drunk enough

Ibland blir jag så fruktansvärt irriterad. Ganska ofta blir jag då irriterad på att jag blir irriterad. Då och då händer det att jag blir irriterad på att jag blir irriterad på att jag blir irriterad. and. so. forth. Jag vet egentligen inte vad jag ville säga med detta mer än att jag på senaste har reflekterat ovanligt mycket över denna irritabla vackra del av mig. Är det inte charmigt med en småfet blond tjugåfämåring som ofta blir så irriterad att knogarna vitnar!? Det är ju fan som att be om hjärtattack innan flörtiflem! Nåväl, nu var det inget speciellt jag skulle skriva om egentligen. jag skulle inte ens skriva om något speciellt som irriterar mig heller, fast jag lätt skulle kunna göra det.

mvh nääääsan som är lite utflippad pga för mycket skit i och runt huvudet (inte skit som i avföring)

ps, ni som blir irriterade över att jag i detta blogginlägg skrivit skit och avföring kan ringa mig. ling ling på flemtonflemtiflyraxx. ling ling. ds

haha

go mdh

Så roligt! Var inne på mdhs hemsida och läste om våra kursval i år tre. Längst ner på den sidan (skulle printscreena om jag visste hur man gjorde) kan man välja att dela. haha. Jag kan alltså välja att dela mitt programs information på fejjan. fantastiskt. Heja ITfenomenets framfart!!!! Det är säkert jättemånga som är intresserade av sån och liknande information!

sunny sunday

Det är verkligen redan söndag. Veckan som gått har varit galet skön. Småpysslade lite med mitt PM efter seminariet i tisdags och lämnade in det på skolan i torsdags (en dag före dead line wow). Tanken var att jag sen på fredagen skulle börja med folkhälsovetenskapen som ska vara inne om tre veckor (då jag vet hur lite tid det blir till plugg när man är på sjukhuset hela tiden) men jag struntade i det och gav mig själv lite ledigt. Vid halv tolv drog jag ner på gymmet med K och drullade runt lite. För första gången gjorde jag mitt program som sjukgymnasten och jag gjorde. Det kändes helt ok men ändå inte som att jag tränat. När jag gymmar vill jag köra genom så många muskelgrupper som möjligt och verkligen köra skiten ur mig. Men men, tänkte att jag kanske kan lägga till lite fler övningar senare när jag fått in tekniken på de jag har. Bollövningarna var grymt sköna. När jag gymmat klart letade jag upp svägis och så gick vi på ki balans och hade det skönt. När vi kommit ut från friskis bestämde vi för att fortsätta umgås så efter att jag duschat åkte vi och hämtade den övertrötte lille mannen Gustav på dagis och åkte hem till svägis och bror. Där målade vi med vattenfärger, busade, åt pizza och spelade monopol. Det var fasen skitkul! Tack!

Igår var en dag i showens tecken. Trots att jag gick upp två timmar innan jag skulle iväg hann jag knappt. Kunde inte bestämma mig för vilka kläder jag skulle ha med mig till kvällen och vilka jag skulle ha på mig på dan. (ju mer jag loosar i vikt desto längre tid tar klädvalen....intressant!). Jag hann före johanna i alla fall :) Vi spenderade några timmar på ett kafé lyssnandes på  hennes elever. Mycket trevligt! Tack!

Vi skulle sen möta Jenny på stan men hon var inte klar så då hamnade vi på SMAK med några konstiga människor ;) Sen vart det käk på hurtigs och tunga steg på kloster (haha, nej). Vad som hände där får gå till historien endast i våra minnen tror jag. Prutt så trött jag är på vissa! Trevligt att träffa en del andra. VÄLDIGT skönt när det var över och vi kunde gå hem och pimpla vin och snacka skit!

Nu har jag varit uppe en timme. Här ska städas (lite försiktigt) och softas och tränas ikväll. Känns verkligen som att jag inte varit hemma något de senaste dagarna. Har stövlat upp på förmiddagen och inte kommit hem förän ett två på nätterna. Stackars små kissemissar! Måste ta igen tiden idag med massor med gos och lek!

*argh*

Magkänslan, man borde följa den oftare! Det planerade tandhygenistbesöket idag har hela veckan känts åt h-vete fel. Igår kväll bet jag ihop och bestämde mig för att gilla läget. Det var bara att ställa klockan på 06 och försöka sova. Sagt och gjort. Tio i sju imorse lämnade jag hemmet på min lilla cykel. Halva vägen till vårdcentralen är uppförsbacke. Mina däck har jättelite luft (mackens cykelpump är dum) och det är motvind ute. Kallt som satan va det också. Jag lyckades ta mig dit i alla fall. Kvart över sju, då jag förväntade mig att mitt namn skulle ropas upp av tandhygenisten ropar kvinnan i luckan på mig. What the..! Jag reser mig och går till luckan punktpunktpunkt-
kvinnan i luckan (med asgrinig ton)- ja du skulle träffa Anna idag men vi måste tyvärr ställa in, hon är sjuk
jag (uppgivet och trött) - men det är så dags att säga det nu!!
kvinnan (om möjligt ännu mer grinig)- ja det är inte så mycket att göra åt!
jag- nehe
kvinnan- ny tid blablablabla jagärgrinigastivärldenkallasbitterfittaavminavänner!!

Gud, jag dör. Upp i ottan och kämpar mig dit och så säger de precis när min tid skulle varit att hygenisten är SJUK! Missförstå mig rätt, folk blir sjuka, det brukar inte vara något man planerar eller gör av illvilja mot patienter men jisses, plocka upp telefonen och ring lite innan tack! Det värsta är ju inte att jag gick upp tidigt och det (det kommer jag ju göra ett halvår framöver i alla fall) utan just principen. Tänk om jag hade varit tvungen att skaffa barnvakt eller fixat ledigt från jobbet eller gjort någon annan uppoffring. Sen bemötandet, ojoj. Inom sjukvården bör man sträva efter samma princip som inom affärsrörelser, få kunden (patienten) att tro att h*n har rätt. Jag hade blivit betydligt gladare om hon hade ursäktat sig lite och smörat lite för mig. Hellre det är bara bitterfittabeteende! Fast ja, tandvården kanske inte behöver bry sig om vett och etikett!?  Inte just HON! 

Klockan är nu halv elva, jag har ätit frukost två gånger (fortfarande hungrig), druckit massa kaffe och väntar nu på träning vid halv tolv.

I'd be safe and worm

Repet gick bra om än lite långt. Kul att lamporna dog och det började lukta brännt :)

Kan nån svara på varför jag gick med på en tid till tandhygenisten 7:15 imorn? Jag fattar inte hur det ska gå till...att komma upp och så...Det är väl bara att gilla läget iofs.

PM:et ligger nu inne hos min handledare. Ingen återvändo. Fem veckors kul är slutexaminerad (jag ber om kompletteringsfritt) och nästa vecka börjar ny praktik!

Idag har jag hittat lite byxor och sånt som jag kan ha igen. Ett par fick mamma med sig hem...behöver lagas lite men sen tror jag de funkar. Efter att min psykolog utbrast "det där ser ju ut som värsta hip hoparbyxorna!" när hon såg mina favvojeans på för några veckor sen känner jag inte riktigt för att fortsätta använda dem så "nya" byxor är alltid kul att hitta.

Nu blir det pasta med tonfisk sås och slaggande i soffan.

I love you

Sitter och lyssnar genom låtarna till lördagens framträdande. En av dem är What a wonderful world och som jag har tragglat med mina toner på "I love you". De orden kan ju vara svåra att säga out loud  vanliga fall men nu går inte heller tonerna haha.


läkarbesöket

Okej, om 24 minuter ska jag träffa kvinnan som jag både ogillar och gillar skarpt. Det är inte ofta vi är på samma våglängd (vilket ganska ofta har lett till tjaffs och en Mariah regredierar till åldern fem). Det skumma är att om jag säger att jag mår bra brukar hon likt värsta CSI-agenten anstränga sig för att hitta fula dysfunktionella detaljer och jag går därifrån och känner att mitt psyke borde säljas för 1 kr på blocket. Säger jag att jag mår piss börjar hon ösa komplimanger och 100 meningar om att jag ääääär ju så begååååååvad och smaaaaaart (och det brukar betyda att man är garanterad ett väl fungerande psyke?). Idag vet jag inte hur jag mår (får man säga avtrubbad) så spänningen är rätt hög nu- hur ska hon välja att tolka det vavavava!?

Jag håller alla mina tummar på att provsvaren är tipptopp! Dags att jalla iväg.

solen är ju rätt härlig!


















Snart time för att pimpa balkongen igen!!!

oooooo

Tack gode gud för att jag har en reflekterande hjärna. Tack gode gud för att jag är den jag är. Ville bara säga det.

kväll

Det är ju skönt när det är över. Man brukar säga så. Imorse innan seminariet gällande PM:et höll jag på att dö av nervositet. Jag var nog mindre nervös för själva kritiken jag skulle ge och ta emot. Mer nervös var jag för att jag skulle få blackout och mitt i en mening inte fatta vad jag pratar om. Först fick jag reda på att jag och min opponentkompis skulle köra efter rasten och att vi lite kort skulle presentera våra egna arbeten. Herre gud, va fan handlar mitt arbete om egentligen!? Bara för att jag inte läst genom mitt arbete på morgonen kom jag typ inte ihåg alls vad det handlar om. När man sitter med såna här grejer ändrar man sig ju hit och dit hela tiden och det är fan svårt att komma ihåg hur "senaste versionen" ser ut. Jag har absolut inte fotografiskt minne. Jag har knappt nåt minne alls, haha. I rasten stod jag själv och försökte samla mina tankar och spillrorna av mitt minne (jag tackar även gudarna för att jag inte har någon toalettfobi på det viset som hade krånglat till det rejält idag, ni som känner mig vet nog vad jag gjorde. jag får tydligen inte vara så frispråkig som jag är angående det men ja lista ut själva). När det var vår tur att köra (köra är ett bra ord..man kan köra låtar, köra redovisning, köra folk...massor av bra sammanhang man kan använda det ordet i) dök jag bara in i det direkt. Åhörarna försvann, det var bara opponenten, läraren och jag där enligt mitt huvud. Jag fick inga större klagomål, i alla fall inga som betyder flera dagars reviderande. Problemet är att det jag tyckte var klockrena synpunkter på seminariet nu är borta ur mitt minne. Jag kommer inte ihåg vad jag skulle ändra!!!!  Man måste ju älska mitt minne! Har i alla fall setat och ändrat det jag kan och har lust med. Skallebanket i huvudet säger att jag kan ta kväller nu. Att arbetet ska vara inne senaste fre 24:00 säger också att jag kan ta kväller. Så nu gör jag det. Tar kväller!

vad är det för fel på Sverige!?

Ärligt, jag blir fan rädd. Har ni hört om hjärtkirurgen som opererat alkoholpåverkad!? Socialstyrelsen ville under utredningen inte säga något till hans arbetsgivare av HÄNSYN till kirurgen. Vilken jävla hänsyn!? Hur man än vrider och vänder på det är alkoholberoende (vilket han uppenbarligen har eftersom han var påverkad på jobbet) en sjukdom. Hade mannen haft parkinsson hade han blivit avstängd från operation direkt. Sverige är så jävla fega vad gäller "sub-psykiska-sjukdomar". Ut med språket! Det handlar om att rädda liv här. Fan heller att man känner sig trygg som patient! Känner för den avlidna mannens familj.

en bunt rädda människor

Alltså, då och då slår det mig- hur kan vuxna människor vara så jävla dumma (läs: korkade) och fega!? När jag var mindre trodde jag att tjaffs och skit hörde till barn- och tonåren. Inte att det skulle existera bland vuxna människor på vanliga arbetsplatser! Jag skulle kunna skriva så mycket mer om det men gör inte det här ty internätet är öppet för alla trallala!

Found it!

Just det, vad föll ur min väska idag om inte mitt kära USB-minne!!! Väldigt skumt eftersom jag vände ut och in på samma väska igår..... Men slutet gott allting gott. Nu vet jag var det är och stipendieansökan är nästa klart trots att jag fick börja om från början!

måste skärpa mig

Var nyss iväg på vanliga söndagspasset. Gick bra idag trots att jag blev irriterad på människan bredvid mig som var en övning efter oss genom hela passet och bara kastade sig genom salen hehe. Det är så jävla skönt att komma iväg och träna och rent ut sagt banka skiten ur sig själv. Det är ju så, man kan slöa genom ett medelpass eller köra hårt och vara helt död. Jag föredrar det senare. Ska man träna kan man lika gärna ösa på. I veckan som kommer ska jag försöka klämma in minst två medelpass. Förra veckan blev det ju bara två ki balans. Skönt det med, kroppen behöver lite variation men jag blir så jävla rastlös utan att få göra av med kroppens energi. Men vi får väl se, kanske måste göra om hela mitt PM och då lär det inte bli så mycket tid för träning, haha (hakat upp mig på Rose's HAHA i 2 1/2 men, haha).

                                                                                              

I natt drömde jag att jag hade någon form av arytmi. Helläskigt! EKG:t var helt fucked up.

var är mitt minne!!!!?

Gud så störande! Har tappat bort mitt usbminne. Jag har letat ÖVERALLT tror jag (inklusive i dammsugarpåsen, under soffan, under micron, ja ni förstår säkert i vilken utsträckning jag letat). Jag försöker lura mig själv genom att tycka att jag ju då inte kan skriva på min stipendieansökan eftersom inledning är på minnet. Ss, sicken dålig bortförklaring.

frajdäj

Tänkte imorse att jag skulle ta en sovmorgon men det gick inge bra. Eller jo sovmorgon blev det men mådde inge bra när jag kom upp. Blir alltid så svullen och känner mig groggy. Valde mellan gympa och ki balans idag och det blev ki balans :) Kändes dock inge bra. Kanske var det för att Petra inte var där och lättade upp stämningen haha. Hade svårt att slappna av på avslappningen i slutet. La mig på mage för jag blev så jävla kall sist när jag låg på rygg men försök att ligga på mage och slappna av med den hyllan jag har!! Inte lätt.

Nu blir det dusch och sen kommer Linda och hämtar upp mig. Tjing tjing!

jag är inte längre fet

Idag lade jag sista handen på PM:et. Jag är inte nöjd med det men jävligt nöjd med min prestation för jag har verkligen slitit häcken av mig de senaste dagarna. Satt i skolan idag och skrev och gick iväg på ett seminarium som jag inte förberett mig till ett dugg. Konstig känsla det där. Domaren i mig var lugn dock. Av vilken anledning vet jag inte. Kanske för att jag för ovanlighetens skull kände att jag var nöjd över min prestation vad gäller PM:et. Nu ska det egentligen inte vara klart förän nästa fredag eftersom vi ska opponera på varandra på tisdag men ändock, en PM är alltid en PM. 

Jag hade tänkt att träna idag eftersom jag inte tränat sen i söndags struntade i det eftersom jag knappt ätit de senaste dagarna haha. Det är rätt lustigt hur ens psyke kan fungera. Imorn blir det kanske träning eller så blir det ki balans.  


Nu är mitt bmi inte inom fetmans referenser längre. Bara överviktig kan jag kalla mig nu (tjohoooo). Jag har lust att stoltsera med de 14 % av min vikt som jag gått ner men kan inte helhjärtat. Det känns som att det bara är siffror på vågen. Spenderade tid halvnaken i en provhytt igår och ja...jag ser ingen skillnad what so ever. De första kilona tänkte jag ju var vätska som rann av eftersom jag slutat med mediciner men nu kan jag liksom inte använda den förklaringen i mitt huvud. Ingen fysisk frisk människa har så mycket överflödigt vatten bara sådär. Jag är så kluven till det här. Känner mig varken piggare eller tröttare om jag äter mer eller mindre. Jag vet bara att äter jag som hon som ska ha barn nu sa är jag hungrig jämtjämt och kan bara tänka på mat. Jag vill bara väga normalt och äta som en instinkt, inte som ett tvång.  
Nästa vecka ska jag träffa min läkare för sista gången (?). Det ska bli spännande med tanke på de prover jag tog i måndags inför läkarbesöket. Eftersom jag knappt äter kött nu kan ju Hb sjunkit men jag tror inte det är någon fara. Som jag minns har mitt Hb aldrig legat under 130. kalium, natrium och leukocyter blir intressant. Fick jag bestämma skulle alla ta såna prover minst tre gånger per år, men så är jag ett kontrollfreak också haha. Klart slut och amen. Live från köket.


vill du gå ner i vikt?

Vill du det? Skriv då ett PM på tre dagar istället för de rekommenderade tre veckorna. Jag lovar, stressen kommer göra att du knappt kan äta och hjärnan tar alla kolhydrater du får i dig och du hamnar snabbt i ketos och bränner fett och skadar muskler och njurar.

Nu har jag suttit sex timmar i sträck (nja, toa, handledning på tele och balkong fanns med i bilden) efter min upplevelse hos tandläkaren. Jag fick precis order från K att gå och träna så jag tänkte passa på att gå på den extrainsatta ki balansen som jag tidigare idag bestämde mig för att inte gå på. Jag skiter idag fullständigt i Stefan och greys på tv. Det känns inte viktigt. Det som känns viktigt är kramar från petra, avslappning och framför allt att komma bort från lägenheten som är full av artiklar och papper! Kissemissarna mår nog bra av att stressade jag rymmer ett tag också.

Angående tandläkaren fattade jag det som att jag har ett hål som måste lagas (fast hon hade ingen tid förän i maj tidigast) samt att mina visdomständer är i riskzonen för hål fast det kan jag inte göra något åt för de har inte kommit upp än. Efter kusins erfarenhet av uttagande av visdomständer kan jag säga att det ska mycket till innan jag låter någon dra ut dem. Labil som jag är just nu höll jag på att börja grina hos tandläkaren samt ett tiotal gånger efter det. Misär. Så fort jag slappnar av hör jag lärarens röst i huvudet och det piskar mig till att fortsätta. Innan jag tog paus nu tog det 20 minuter för mig att formulera en mening. Jag går helt enkelt iväg nu och fortsätter i natt.

grina

Helt kort: Jag gillar inte tandläkare längre.

Ajaj. (från i natt)

Ajaj. Kan inte säga att jag är särskilt pigg eller smärtfri just nu haha. Klockan är way to much och jag har suttit och pluggat sen fyra på eftermiddagen. Min (o)ergonomiska  sittställning har gjort sitt. Utdrag från ett mail jag just skickade till K:

fasen, nu är jag bra trött i huvudet :) Så här långt har jag kommit 01:50 på natta.
bestämde mig för att gå och lägga mig då min hjärncell börjar bli pruttrött nu.
Har suttit sen vi pratade med avbrott för cancerpinnar och toa. Tiden bara springer
iväg som den brukar när man har roligt (obs ironi). Läs gärna genom skiten
du har tid och lust och täääänkt på att det inte är fäääärdigt. Det känns riktigt
skit nu. Fattar inte hur jag ska få ihop en röd tråd men jag kan inte se objektivt
 på det...

Om nio timmar sitter jag i tandläkarstolen, jippie! Snö och skit är

min älskling och word

PK     ! Ꮏ  )   [Content_Types].xml ¢(                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                  ´"KOÂ@...÷&þ‡f¶†¸0ÆPXøX*‰˜¸¦·0q^TM{Aù÷ÞhŒE6Mšæ~çÜ3§3¿9›­ ¡ ¾ƒ¼/2ð:"ÆÏ ñ4½ë]Š IùRÙà¡k@1ž §ë˜ñ´ÇB,ˆâ

·"¨àæ!‚ç/UHN¿¦¹ŒJ¿¨9Èó~ÿBêà <õ¨fˆÑð

$SB6Q‰î

·c©-HÁ=;+

›¤q3Td×›éÚ@!TŒÖhEl_®|ùIºªÊh(ƒ^:Ì[h̓Dð¬fÊÑð*µ´"ݾ±µM ,þNn»eÎ"%\˜Ø¥Ð½ÏÖÙw鼆TÊv­nÌþXjZLA"Ÿ»³yKvÊø]B?úðK7ƒÄ"ŸÏ#-z¯ ¤µün-<‡ÕÔSrÖ‡º~%"=>O
ý1"NÿËoÉ]ë7U$þñA6ÏÃÿÒ³W²âk`ªfÎüKëZô^¯0{<Zúà]FÚþéþÆîΪ§¿il.úÑ;   ÿÿ PK     ! ‘·ó   N  _rels/.rels ¢(                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                  Œ'ÛJA †ïßaÈ}7Û
"ÒÙÞH¡w"ë„TMìw̤ھ½£ ºPÛ^æôçËOÖ›ƒ›Ô;§<¯aYÕ Ø›`Gßkxm·‹PYÈ[š‚g
GΰinoÖ/<‘"¡<Œ1«¢â³†A$>"f3°£\...ȾTºI S‘ÌõŒ«º¾ÇôWšTM¦ÚY
igï@µÇX6_Ö]7~
fïØË‰ÈaoÙ.b*lIÆrj)õ,l0Ï%‘b¬
6ài¢ÕõDÿ_‹Ž..., ¡ ‰Ïó|uœZ^tÙ¢yǯ;!Y,}{ûCƒ³/h>  ÿÿ PK     ! ׿ž   D   word/_rels/document.xml.rels ¢(                                                                                                                                                                                                                                                                  ¬"OKÄ0Åï‚ß!Ìݦ]uÙt/"ìU+xMÛél''LÕ~{ÃÊv»¸t/¹æ...Ìûe^²Ùþ¨Ž}¡u­Ñ'(†º0e«kïÙËÍ#0GR-²3Œè`›^_m^±"书íó]´ÐõOœ»¢A%]dzÔ~§2VIò¥­y/‹OY#_ÅñšÛyHOz²])ÀîÊ[`ÙØ{ç˽MUµ>›bP¨éŒw4vþ,"¶FðWGžøyû‡öäÇ‚G÷}É÷k²Ä°
É 

·£õñ9&i "  Q ŽŒúðcŸ¢ˆ">©¼%T‹#Y‡¤©Œ¦LæÝ,šIZÉ}HˆoÌߐÈ3{Ÿ3q ä.$ˆûGqPüäï§¿   ÿÿ PK     ! S¦£ˆ  „‹     word/document.xmlì]ËrÛFÝOÕüCײDR%¹"ªäÈrÊŽ-šše" AˆxФ­¬²ÈoÌΞOÐðOò%snw@ðŠ4I3U‰B Ÿ§oßÛ}_øéò‹ë°¡F¶ï]Tj‡Õ

3½ŽoØžuQùôñæÙY...E‚{w|ϼ¨Ü›Qå²õÏüôù¹áw®é †&¼èùo{BÏŽ¢NÏtyt覇-]?t¹ÀÏÐ:ryØÏ:¾pa·mÇ÷GõjµYÑÍø

·Aè=×M<síNèG~WP•ç~·kwLý'®ÎÓ¯ªy­‡,{<

Mcð½¨gQÜš[¶5L±72œ6‰¡ëÄå>óôf„ü3ÖÃuÔ°?û¡„~ÇŒ"<½V/"kÕi}k ©‰¤Æ<CÈöÄå¶-4CÔ‘[ÿdñ±xGªï#jêq"À¢ZjûÆ=ýmGÿyêÿ Þ...ìósÇ슛Ðw?š_è´Q«àah[½ñ§ fqåuz>#à-I%ñãøHТqËÞ‚ÿ\TÎNk

·#ÝÛ¿ñøóEÛ ¯ï̉„Ÿ¼~Ác³ÈÂ~€2Cî\ThÙOôÇE¥Au£€wPY¶ÓñKUþ£š¢é"¯Ýö...ðÝòõ%nå«Û^dæ/Ë6p[¶#¹ré¥h;¿ú~?n¯Ú¸ª̪\BH¯BÛ ...³ð÷gßAi,tý´ÞTK'y\;=;)z|Ü<-zܬËsm×NÏS㈻!z¿5ÞI4«'§7D1òÑ;I'g'ÍæÉuüð£|vr}üsµ!7‹õœÂ_LÚñ¼5IÇ4í¸DGRjG-ïhê-"F-EàÆ£¥ a/2Â÷×f-lÌü„ÞÑ£ÔбTMiD´;°gÐ

ï
"æG"ulâ!õFòãýÀIm@ÌKWOÌÀ%§JR$Þ|AhFf84+­·¦‡î"ÓëTM‚=þ#)DÒ FEÍ+šÑ B' c‹¡ƒàð»/CBP­~˜ŽóAðP(ž‚mëïÌ Ya{/=cfkÅ+Åp¢ÀRezTMseho&ÓÚ)¢ðYÜçD„ØÒ6#"w`ë"‘ÛçÂÌRXæ6Î5U%?´ËÐqìmFl
"oÁ©°€ª„:u%ÈŽsô÷ž«û›[DÕÎO¥¸

·]ÅR©Ñî°Œj}¼ïô͐õ¸Ç¸Ì€Pú¡É¢þè÷)z9vpa®m)-ìƒz„Û FßPËcÆèkÈ\náQh{DQfR£t&Ž

­
êŽõF-òÐ=`~§'˨Gm4á89´\í>gºˆÑ7qX°‡Àóc*›":Ö{<P¼q;FIÛ`-OŠ›´n‰²ˆÚǨú€ÝqIÞ s³vhG8‘ÝL¨¶]ü+¹

·‡

»¿`Îc7$ÿ-cwjBƒ-ÁaÛå¹"ŠÚä©%¬Zf×êÇñq¯Ä...ôñ^É®!º-P§"ÒŽiàŠ)Å7=ƒôö=ÈUß+"£3÷0© ¶ù,ªh÷5ø»D(c21?JÃøh¨µÝ`îOƒÅnðö¨?pJ]j÷,}üλð5¬~R_=KŸ[+¨‰/Iˆ‹ ·<Ÿi䌾...¸qJ!æáM|öÑ>êqº@A‹N·§.±àvÈÙï¸ÚØž0ِ‡¶`'ÏpôµÓwl ¿x§q·Ôñr n¼(× ¸°IÉB0ºìÑl]÷»®é\®TM".:Ñ_X½»AßðiýâQ-ô,oÑAø|iÑ1.~Ô*øøâ¾œg5ÌcŽ!¦ Ùâk·3´ˆu‰?
íˆ31ð,Üoÿþó¿¤-¡AEÓ8xr@Eú`Ww¨b \Qf,Â~²Ð*ìÖŽ¤: ¾µ=

·„ð"b‘³àŽC±_Ü\(>@º•!„EN‚›;ûïËÌOªç«PÈçàN ¸ì›Uðm\¬aÈÍ)€³Ý®-ýí4ˤ¿GhÐ²n!{ÚÓО†¤"˜¾æí...«öÙ?öç!å^XìQ¸{ѱ{Ñ‘rVž¦)ý·G°¨§óÊ]†‹´Á9Ç­Öü)!3s·Z¥7ç·Zq-TM#-gûÍln-ÙFíl¦Ú9F¸^0͝Ûá‘xo'¸i¼CD׋Ðä}±UEðâ=6ÔâøŒ.ÞcW&ñ±Ïˆ_e'[C¼Ç&"¢&¿©ñ›ˆXá1UÓPÙx9æ9·ð:n6×`^Êì 'µ*}¦I/Ñ"/Qò  /¦{¸5q+bÀGÉWÞLýÑWœî‘`Þàþ5Å¡t/¥Š.Ep (Þ¤²dĆ"G‰ßt37‡˜

î‘+¼
‚CöÒ"...ÑãC¼C¨²øÇCöu"C‚ ßd} 'Ä¥t­¢ɍºCSpß„+5»z?Ö9hoíǵ€æØÚ©è...xíhÉÆ-AÆÚ¤°'·ÂÔ=,ƒéVß„°Y4‹ÒTï...EÐ+åÄ·Õ-«6„x
M!ƒTM\·‰ú䩯áRÖ<>ÿ1.ec÷ĺs^þþóÙ]
ŸŒ|¸85·D´8¹û÷¾uäRîP ãס
›ÀM؈qosNx`ÑýEE'39
Ãe˜*ACDš']Ó+UÈ
‰pËÐìØ‘téÓ'˜Š´MÄO
´@òPBR
LÏ‚ ¥RѽÇѝ;ˆúŽ"ƍb7Uà%Zð¨²òt¹ƒááÿÖ‰ñào$È£ù5øE£Ò³ùnôÕ¥ž0GÄsfÎ('U†ùpŠð&,¾ú¿‘«+#„˜´Ü-%ÕãPDNՏ±î2nÓÛ@ 4¢D©

·œ§...GÊ-õ‹g¤I$¦iâ`

=""‡9M<®<m®s/°wUø´Ç×ÇâÐg B@ñÔQf­æÜC»q-xûx-ÁÄïÀË ²ÕZÝäp5û\AÇ

·¦*_¿>i\#[Z¢ä>©ëçÍqýì¦Z¡-®¾öyèy/Æ«ÚyCFæû8Qo¤R43¬\‚¡Ô°ô›}•È?8b7gõ›+•^-OÇêR¼'jÓ±šçÇõúXܪÜ2éŒ]ûäieSÇ©ìkO›<ßûJ#¦RBuí/¦ÎßFW:³Z³Y˜í¬!£Éó¹ÒµÂÌj''ò¢•/­Q¬¸8³Z-Ž•ÆR?"‡­ ©ÑhÔ 3²He»˜h"-.½óRZuj´ïiD£åÚbPÇn­»"4¶Ý¯Lˆ±‡C«ËXI#qœEäTMÐe&µ©yÀ&ë

¶|O¥-²æ²,W_‡œIá³çEŠV³"iÈû4TmxP m·bh¢¢ÑlNëâ...´
úÈ©T2s TM† &‹;Ž jH.FèÂê‘Þd`Yøã'o ,DØ+ëb<Ó¿o༡Õsö-á3>ʼDf¦¾øþPe%#TM4?á?t?gÈafÈŒ*ôƁŒGã
¾×x´x€„ ‹KÙ¦„ϤACó43ÊTMFæµöý:¸RJ'%hÑ»[,$yS€I'u:do0uš©94êÒŠR„›Ö†@#ºÀ--%£¥Ž­qy@tî©õ‘4LHö¹WŠ-‹NM[«@=@çß©ùãÖH´Ç"ÇGÃT¼(áÀäj›e^›È9oõîáè!"Þ(©
T†
D¹9TöFâ¦÷<R‡‚ÁjîR=ýûØjø)ó"\ýúùKjU†¤Š©öh'ÂL"èC.£Ú7id€âšr¨²'Ÿ]²h'L ²0F  ì}£„¡LT qŠg

·¢ì5L .ñyˆ"šœC YÔ³À­ ãæFV'×#mÑHI R0©ryh,E9ï...5r±+ÒE+#Ò'«Ç"¢Qp@€Œ^©Å^#»êtÌ é}°‡-ÿЁüöÂd¦ñÈÚòÖ«5ÒèÓ05íÕ"¯%q½\îöãjs^‹ò"Šœ?͢‡ ›]䕍˜‚­À ea‰ëu±© |âæK~M\žÚèhÒ²T

YœKû„r8¶a\Ãö&ùŒ6<³&Õƒ¥/i{ª& û)Y7½Ñ7 ¹ó(O<v´ N8jšDô8ƒ²¦"ãb²‡§?ðÓ6÷¸£'B¡ xb†Ô!å¡ ¨óeÜ{©}³FüXŒ{Z^¹‰‡>‚"¡N½Šòˆ‘ðH0Ñ@-Bd\'$ÆìÜa®D6˜"'Ž0|ÓCβF†øJ.|òÊŒs¸8Ìòœ¹]Eé›.0-ȳbÌñ

·¢6þ½âi`v˜òêüóõÉñùiÊP׺¡ëÕÎ s¶®,i£eöMžqƒa¶ìV¶ò¤7©2x©Ë;Ò=}BŽ»sd^

*ÑÚè#ó²sûNGæ%‡ý4Cá§TMuù‰¦Õ
Œ¡))²·é©¯\åHj@ÝÛôä÷Ç6pea†L$'(û!¤EÎõ[†ÈZmz[†MéOeç9®TMž Ä©Õš
ºÃÌdqcòÎýjÓ=Ë\Q'8Cç\TM[׃Yµ¤E®ÚÏHåO·~èÒ¡%ƵŸôÄR)åp
&èsðé€Õï_TMžq>X2dZ çãòž «„ô

·ŸsÌ-XŠ@}50¤zŽEˆ €ÉÔõ U¨ò õ1(•T¯P‚ãCFF Ò×Ñ

àë¹}rTMÿæEýš˜RŠ£E4Ù]9ß53¹V‰Ö+e\˜@4Ê0˜è!...TÏÐÌÓHÈ4Ϗ(Xá}¹l΋¨Ë-œul -ª²${;¼'...,©6z&4;fæx ¡šÒCg§-Ö3¤-.žÄ§ °ìaéÈ·5[c2¢òÂ"9krÒO<´U2'åŨ]NnáµA_h ƒ

·uÛ›Ú^PçKƒ(Ôþí6> .úô»î#ñÇ.Ù-WÞÕíÂåí"úÚÁÊV¼hÊjÌÄiÚjކ4zèyd¿wRÀ½‹åo-±N¨¦©'v3÷îÊÐd\Ê.áÊØÌøP_H3Õäû4&É,Ç›!ÆÆ¹cœ%sÉ‹½9§Ë‡&«V°ˆÖo6ë!âÒ  *éÌ)# ál÷©*¬LÂØ(_GÒ*GÎrÚn@§¾ù!œFà³ÅqbBÎé÷&7"«›‚]ôå§#pþ þ"§ˆN !^Ä[dyj{ý§®X/u/y

$ÈÀ+1×H3,-ƳÕÊÜTŒ˜ò² -Á37´ßáh¤ÝG4dŠx !EQeøßLz!lþ  ÿÿ¼Uín›0}‹X!|„TM¤hY·?

·P2i¿ãƒ‘¹,mŸ§}...¾ /¶{

I›uÕ6Öîø~˜s|°Ódê¸îe<ºœ{Îìb^%†^uÅE^flÎ7
698Vy)§Î(8ËFa‚7 ³ÙÅÙqºýÌ
¾Õ>ÖT[ÇuÙ'B:<;\ßg?u¼8ð n+DHox ¢k¬°fê<]ÿpátj·©„øºqEáâ˜\È
o¼lW‚×-Nšt:TMñ-ä¾Ú¥<û?`z¡ÌTMg[À©ß¹B½¼(8HthéõýIÙQÙÿ7DÙ?±ß «ëf-êB-L‹]SIÃ
+òŒq¥ ³[V6 ÚGS³kž±]É«
XÖ>°œÁ€-Lµ÷efä‡×µ|-môF‹D;ðÆCwÿÑ"vNþëe{ŸÖŠaùÎò·Úþþø" ¬

·uÞ˜{" ü¥yu´[ti) 9u"y+¬"§|ûó±ëX"lu‡@ä°Þča‹ã(öc²ôæì

)²Òæû}hÈjžÂµÐÅS¬äæYu+yJWÆØéó­í
Ò‡Yý...bá„V56Ñ}ƒ>O=6jñÙä)VèÎIrÈÒGãÂ*JÖ-Ü×:½µœÒ ÓÀì   ÿÿ PK     ! ܪæ

·  O     word/theme/theme1.xmlìYMoE¾#ñF{oc'vGuªØ±HÓF±[Ôãxw¼;ÍìÎjfœÔ7Ô‘q 7¨ÔJ\ʯ A‘úxgfw½¯IÒFPA}H¼³Ïûý1^»3tH„¤<i{õË5‘ÄçM¶w{Ø¿´æ!©p`ÆÒö¦Dz×6Þï*^W‰ úD®ã¶)•®/-I-±¼ÌS'À»11Vð(Â¥@à#à³¥åZmu)Æ4ñP‚c`{k<¦>¹¤€ÔÛÈy÷H"Ô >ÍTM8Ô5BNe- tˆYÛ1?'ûÊC K/Ú^Í|¼¥«Kx=#bjm‰®o>]F,TM"BëýFëÊVÁß ˜šÇõz½n¯^ð3 ìû`©Õ¥Ì³Ñ_«wrž%ý:Ï»[kÖ.¾ÄeNçV§Ói¶2],S²_søµÚjcsÙÁÅ7çðÎf·»êà

ÈâWçðý+­Õ†‹7 ˆÑä`­ÚïgÜ È˜³íJøÀ×j|†‚l(²K‹óD-ʵßã¢
dXÑ©iJÆØ‡$îâx$(Öð:Á¥7vÉ-sKZ'¾ ©j{¦
bÆïÕóï_=ŠŽ<;~ðÓñÇÇ~´Œªmœ„eª-ß~öçãÑO¿yùè‹j¼,ãýá"_~þ¼å3SçÅ-O~{öäÅWŸþþÝ£
ø¦À£2|Hc"ÑMr„öy †¯¸š"‘8Å0´L±TM„'XK©àßS‘ƒ¾9Å,‹Ž£G‡¸¼# }T¯Oî9
"1Q´BòN;À]ÎY‡‹J/ìhY%7'IX-\Lʸ}Œ«dwqâÄ·7I¡oæiéލˆ£æÉÂ!IˆBú? ¤Âº»":~Ý¥¾à'ºKQÓJ- éÈɦÑ6!.Ó*›!ÞŽovï gUVo‘C UY...òCÂ7^Ç...ã*-C³²Ão`U)9˜
¿ŒëI‘ ã¨)«hn °·ô «2ì»l»H¡èAϘó2r‹t#§UØM¢2öy )ŠÑWUð]îVˆ~†8àda¸ïPâ„ûônp›†ŽJ³Ño&BÇZµÓcšü];fú±Í‹kÇÐ _|ý¸"³ÞÖF¼ {RU%lŸh¿‹p'›n-‹€¾ý=w O'=i>¿ñ¼k¹ïZ®÷Ÿo¹‹êù¬vÖ[¡íê¹ÁÅfDŽNÈcÊØ@M¹!͐,aŸú°¨éÌá'¦4‚¯Y_wp¡À† ®>¢*D8...»îi&¡ÌX‡¥\ÂÁÎ,WòÖxÒ

·=6õÁö‰Õ.ìòŠ^ÎϳۄæðTM ZÑ Î*låJÆÌ~au­ÔTM¥Õj¦Õ9Ò

"!†ó¦ÁbáM@Œ-àåU8žkÑp0ÁŒÚïvïÍÃb¢p‘!'H#m÷|Œê&Hy®˜› ȝŠéCÞ)^+Iki¶o í,A*‹k,-GïM¢"gð,JºnO"#KÊÅÉtÔöZÍ妇|œ¶½1œiákœBÔ¥žù0 á^ÈW¦ý©Ålª|ÍVn˜[u¸¦°~Ÿ3Øé©j ËȦ†y

·¥ K´$«ÿrÜzQØL

-VÖ þ5-ÀnhÉxL|UviEûÎ>f­"Oƒ(8B#6û¯Sì ¨„« ÓôÜ£io›WnsΊ®|{epv³4ÂY»Õ%šW²...›:.t0O%õÀ¶Jݍqç7Å"üTMRNãÿTM)z?›‚

·@GÀ‡[\‘®×¶Ç...Š8t¡4¢~_Àà`zd ÜÅÂkH*¸K6ÿ9ÔÿmÍY¦¬áÀ§öiˆ...ýHE‚=hK&ûNaVÏö.Ë'eŒLF•Ô•©U{D ê¸ª÷vEê¦›dmÀàNæŸûœUÐ(ÔCN¹ÞœRì½¶þéÉÇ3åöa3Ðäþ/T¬ØU-½!Ï÷Þ²!úÅlÌjäUÂJ[A++û×Táœ[­íXs/7så ŠóÃb1¥p߃ôØÿ¨ð1i¬7Ô!߇ފà‡Í Ò²ú'<nvqƒ"]´É¤YY×f£"öZ¾Y_ð¤[È=ál­ÙYâ}NgÃTM+ΩŋtvæaÇ×vm¡«!²'K-ÆùAÆÆü¢UþÕ‰îA ·à~Â"4É¿)  £çÀÔ¿•hH7þ  ÿÿ PK     ! TªTM-S  ñ     word/settings.xmlœUÛŽÛ6}/Ðô\¯u·W7ðeÕ´ØMŠ*}é%ѱ¼¤­u¿¾CIŒÖ©}2uÎÌÎ...ãwï_õ.Xi"øÆïßü

᧍ÿççb±ö=mooü+Öþû‡x×åfÚ ®s±ñÏŠçºn1CzÁH­„G³¨ËÅñHj<þø£‡Úø­12_.G§;!1µ£P }'Ôi9xD}f˜›eÙRaŠ \X·Dj§Æþ¯„jÈå[I\uv]|ËrL·ªùâñ=׳R‰k

·etH-!Œ¦ß£3Ôó‰T

©ë‘hÛßB0¯Ë%V5zþÒXKƒ ZKLi?5ÅÂwùI!Æ4m@zŸÑTMšÏ¨*`tApÁ0'A³½Êó¾YÁü8ƒ$J¾n‘BµÁª"¨†p{ÁÔÙ5â£0{Á¤‚ŠŒð...L†¶Ñöæöð‡ƹAGëbÌ˲ÝG»í õsH"Ãzމã4.¢9&Iƒmò8ǤÛð>³¼"⽫Ï-"ÅAº*æÔ²Ç0³LF«lŽY§Y-ÎúܯƒÝ~¶Û0]f3ÝÅi²ßÍÅÙGÙv;çqoW³](‚0,ƹ­Áw®XGÅ6´7X-‡Þ³Ü¾Þß

·;0?¦pX¥òžíû/-WêeG¸ã+ {¿eÊsåÈÅb 4C"0£Ž€§=0

Ñò€½0}Fê4)÷)³\Í¢ðd~û¢fŸ V¿(q-ƒj§ü

·7 »€a'Œz„›'®ÏUé¼8<ó7ÔTM7Ÿ.Ê

.§u¹ÍŒm...ž?¹¡/‹ràšªÒnoüŒ¤„Ç&Õ)Üø"œZÚ`à«Aê¥ÿ¨NÑÈE=_-ë?Pm3ëñ`
†#X‡ ‹OXâ°dÂR‡¥-9,³ì¬`o½À-tG‹¥¢ÃÍnüA¶^°øZ$1ôÕ®501 ãžÓÞ%ǯ°4qC ü1JÒ0ôºñ£ í{4ZStgsck

·¬±¼A½û²oՍs?ä_Ý¥Ë\ÈòʪiIþ4\œmJ,aŸ¡ å~ÿÜ+OÿÕÿ   ÿÿ PK     ! Ké>  =     word/styles.xmlÔ›ßsÓ8ÇßoæþßKÚè˜RÚ£3JÓÞ=+¶Òhp윭ôý­V¶êÚq¼›‡ãÛÚïJ»ú¬´ï?>®"ï^¦TMJâ©ôêÐ÷d$¡Šï¦þíÍùÁ[ßË´ˆC%±œúO2ó?~øó÷ÇTM~Šd恁8;N§þRëõñ`K¹Ù«d-c¸·HÒ•Ðð1½$‹...

äç$جd¬ÃÃÃñ

·‘Ð ž-Õ:óskkI®Ó$YÞ®"ko%Tì ÷Â$ø,béÌ|L¯Òücþ ÿ9ObyÇ" "šú§"RóTùpEŠLŸdJ¼¸¸<‰³-ÙÔ¿Q+X‡oòÁ»NV"öÆt$â;0s/¢©ŸÝÌÎ^u-æ*‹"=˜˜ô´ø·äñÚùoŸªL-tfC"-‹Ë$ø)ÃTM†SŠo/®R•¤J?Mýwïò‹3¹R_TJ"ŃñR...òŸ¥Œo3>_ÿqŽñÌ-É&ÖS8žà'GYxöȵ‰'èÅbÒß̀ȘÍJ:èÐF={c/TTñâ¿...äQ¾²ÛT-R˜œõÐÿB8ëMg¡¡TMQyh-å먻‰×ÝM¼énbÜÝĤ»  U׈ØÜ(e%=¨: lò•sbônGÊšµ,jQKšÖµiQK‰Öµ hQ xëˆZ|[GÔ¹sD \Õ,áj6öÒ‘4ãwè¨#êò¢à]‰TÜ¥b½ôL«º½ -³Í\Ó\EœîËTMN"ø®uE†vìÍä³Õz)2¯-K?ì¸ô7bIï¯T...­RolòÕæd_¶•°«HrTMD¡L½ùh#Êÿ-ñfk@lu®cX/ÕÝR{³%-ÜV±qâ7¯„µ©2\ƒ›iÜ0•6㤎ò²ÙøWªÍªXÂÛÈØòœæŠº¸{‰^›Õ7që,L (S°å‚?´Oðß¾}cŠÿ¶íiŸà¿-\{ÚÇüØ_6i>‹ô§GÚ^öÞ=M¢$]l¢b´âaÂÞÁN‚6ö&vöI˜°wð |z'A ¿¹Qò"‹gŽ2TØá°*¸Ùèsa¥‚½#ƌتh

ZÝXËbC÷ZÞ+ó-· ¥Ý»fëv5¬ " Ò;ôM¢Ûß¡‡
Ì£ª\ÄðuI&=šÚ¨açQÕò|²õŽãn...!Ô­2„º

·B†PC~4¿ó¸šHé^Zl,»*†iG&ó„Mf'Ä+=ÕMÂûWÃîmÎ...zÝ$¨°T¯›vt*µÌÕM‚Vou" ÕP5šcTf*gRìºYro„õo‚P?ð&õo‚Pwx·‹ôo‚›

Ž©ex„ðίúN¨ o‚›
-vùwFEÝC+»¹íÞv€êð&¨°£Óo‚>ÂÉ„Š-CA«x„ú7A¨x„ú7A¨x„ºÃ»]¤?x´ØlpL-Û ÄÆƒ*Û „pذÞ¸ë;¼ *ì ÕáMPaG§T÷'JÐb¨¢åàMÐÂG8ɐkars&Õ¼ 3êÞ¡~àMêÞ¡îðnéÞ-6SËð&±ñà„Êð&±Ù°Þ¸;¼ *ì ÕáMPaG§TÇ9‚;@-o‚æKgx„ð‘}...83êÞ„õo‚P?ð&u‡w»Hð&h±Ùà˜Z†7Aˆ'T†7AˆÍ†­ðÆ=òÛáMPa¨o‚
;: :x´Øªh9Ô´ú7A³3¼ BøÈB¸‹8aêÞ„õo‚Pwx·‹ôo‚›
Ž©ex„ØxpBex„Øl0çlá¼(ùxêQCPϧȂÆ Qó ^Ë...L¡mH¶Ÿé(X̐¡ØÔ)~J'Ÿí`÷¨!AÈRj©t?á)R#Âh²£"àæû©÷Å6ÀÔÆaJ½<y=Fåv!Ó­„½\à§~ZCËκ8Yn¬A+‘i¢Ê[€ðÁ hÊÛzÌ`Óçb«S~ÿß6WÅŸ¡Á,,ž9<<›ŒN Fx›Ð{tž -¡ ºÃŒ|¤LÛÙp‚ûÓ|¸ÞDpAltbÆÃ\rÐà...v~2pª²_§¦Å Ý+®åÝYÏM^2>¸åÑƹÖW'XÂòàãŽÕ¶+hTMKC0]XZÂ_q+­±Oª¼`
§ùÑóçV'ÂÿüTÿó»Ÿ}îÅÙR»*
Îks‚}‡ã6~ð"Œ¢š¯ö¦‡§àíÚÖ=„®2»ê®Ùk»‹î8ÞÖóȆ~¸ˆM¦@ Æßfdø(¬Y¸
®}l¬›äBÛ»G‡XÆ+¦æ‰Öɪy|ЧÜÑ"m AÊÎØfÍTMoVsTMæôöÕE|'ãN^‹-ËoíÚup€`nSW¾Ù?-n-C¨aµÓ†"êVÇ4°ÍèÑ\@§àwÓøW"˜4TMÔà24Ià-t8
ßžçtà$Æ'h...NVã§M ôÃ4‡æ]9¿¦¾ý‚
X Áü
ÌyeøÿXoòÄÙs´K«=Çi·çpª¡üRD?{kàï}
Ø}PÅÿiÇ{#ûð   ÿÿ PK     ! t?9z   (   customXml/_rels/item1.xml.rels ¢( 

Precis, ni förstår va?! Väldigt ofta ser det ut så här när jag försöker öppna filer som folk skickar till mig. Detta är en tabell gjord i word som vi ska redovisa på seminariet idag. Anledningen till att det ser ut så här är att jag har WORKS och inte WORD på min fina engelsktalande dator (aka älskling). Jag har word 98 på en skiva men det är fullt med buggar och är inte jättekompatibelt med den versionen av vista som jag har. Jag blir lyrisk och jätteglad när lärarna lägger ut dokument på blackboard i pdf-format och mindre glad när det handlar om word-filer. PM:et med tillhörande artikelmatriser ska på fredag skickas in via blackboard I WORD-FORMAT! Jettelessna jag. Diverse killkompisar har erbjudit sig att försöka fixa word åt mig men ih, bakterieskräck även där. Jag ORKAR inte formatera hela datorn igen just nu hur gärna jag än skulle vilja. Det måste ske under en period utan skolarbete och ja....såna perioder ser man inte så ofta i det här hushållet.

what a wonderful world

Efter en helg med massa plugg (paus för bio) börjar en ny vecka med tadaaaaa massa plugg. Fick ett ryck imorse och sprang upp (eller ja kanske inte sprang, gick) på vinden och hämtade en vårjacka som jag inte kunnat dra igen på flera år. Jag minns att jag hade den när jag tränade på det där andra stället och det är ju minst fyra år sen. Tänkte att jag kan ju ta ner den om jag kan ha den senare i vår. Var tvungen att prova och wow va förvånad jag blev när dragkedjan gick ända upp!! Det jag inte förstår är att den satt likadant nu som den gjorde när jag vägde tio kilo mindre. Att kroppen kan fördela sig så märkligt! Kul va det i alla fall.

Utan frukost drog jag sen till sjukan för att lämna lite blod samt låna böcker. Herre gud, ni som klarar er utan frukost, hur gör ni!? Jag höll både på att somna och yrsla sönder där i väntrummet! nu har jag tryckt i mig både frukost och kaffe och börjar känna mig orienterad i verkligheten igen. Hon som tog proverna frågade om det brukar gå bra att sticka och vipps åkte hornen i pannan ut på mig. Var tvungen att säga att jag inte har några som helst problem med att bli stucken och att jag sticker själv haha. Stackarn blev lite nervös. jag vet själv hur det är att sticka nån som själv är van, inte kul! Dock var hon väldigt duktig så hon klarade testet!

Plugga i två timmar nu då innan det är dags för seminarium... Ikväll är det SÅNG!

ämnesbyte

Det var tom så att jag tog sovmorgon idag men inte fan är jag piggare för det. Det första jag tänkte på när jag kom upp ur medvetslösheten var att läraren skulle tycka att jag är dum och krånglig som vill byta ämne. Fick för mig att hon skickat ett mail som jag skulle bli helt förstörd av. Men nej, det fantastiska är att hon håller med mig i ämnesvalet vilket känns SÅ bra. Så nu är det kaffe och sen plugg för hela slanten fram till träningen. Ska bara rensa bort alla artiklar och papper jag skrivit ut till det andra ämnet. Hugg i hjärtat för miljön. Sorry!!

I always knew I needed to be strong



Va fasen ska man göra när livet känns meningslöst och poänglöst? Ska man hurta upp sig och säga till sig själv att bättre dagar kommer? Eller dra täcket över huvudet? Stress har aldrig varit något jag har klarat av. Fast det beror väl iofs på vad man menar med klarar av. Jag har oftast klarat de prestationer som krävts av mig men alltid på bekostnad av min psykiska eller fysiska hälsa. Man kan ju fråga sig vad som är viktigast nu...hälsan eller prestationerna? Ärligt talat vet jag inte.

Jag får panik när jag tänker på att det är två veckor kvar innan det blir stressigt. Jag tycker att nuläget är stressigt liksom men när praktiken drar igång igen är jag 75 % på sjukhuset och sedan är det typ 50 % skolarbete utanpå det. Livet då? (just det, det hade jag inget av).

Jag fick spatt på mitt PM idag och det slog mig att jag krånglar till det så mycket. Poff så fick jag för mig att byta ämne. Jag menar....krångla till det och beskriva upplevelser av fenomen istället för att ta något sjukdomstillstånd och beskriva upplevelser av det!!! Fanfanfan. Typiskt mig. Att ändra mig mindre än en vecka innan skiten ska va inlämnat. Haha. Så roligt. Eller inte. Älskade hatade skola.

Män som hatar kvinnor


Ikväll ska det äntligen ske. I 2 h, 32 min får jag njuta av Mikael Nyqvist (höll på att skriva blomkvist oups).




Källa: sf.se eller nåt sånt.

poff

Vilken märklig dag det har varit!!!! Det är lite läskigt just nu. Ganska ofta när jag är inne i en labil period blir jag även mer öppen för den andra världen. Jag försöker bortförklara, bli förbannad, mota bort den...så ikväll fick jag en tankeställare då jag bokstavligt nästan höll på att skita ner mig! Hade jag inte haft Zubbe i telefon hade jag nog dött! Så fruktansvärt obehagligt det var! Det som hänt på senaste kan inte vara en slump. Jag måste försonas. Måste utforska. Jag vet ju att jag tror, egentligen. ibland blir jag så fruktansvärt rädd för det som faktiskt är okänt. Dock vet jag att andra sidan existerar.
Om du på något sätt tycker att jag verkar dum i huvudet som tror på "sånt där" som spöken och andlighet kan du fråga dig följande:

- du vet att jorden är rund, eller hur? men har du någonsin sett jorden från rymden- har du sett med egna ögon att jorden är rund?

- har du varit kär någon gång? om du har det vet du säkert hur underbar den känslan är och du vet att det inte är något du hittat på. kan du vetenskapligt bevisa vad kärlek är? (trodde väl inte det) ändå vet du att kärlek finns.

- vi människor består inte bara av köttiga stycken, vi har personligheter/själar också. när vår hjärna dör försvinner också vår själ (och kroppen dör ju också eftersom den är beroende av hjärnan) från kroppen. alla som har gått på grundskolan måste ha läst nångång om energiprincipen - energi kan aldrig förintas. vår själ är en sorts energi och den försvinner heller aldrig.

Jag kan inte inte tro. Inte efter allt jag upplevt och känt.




R.I.P
förlåt...

älskade lilla lilla stad

Jättekonstigt. Det är känslan just nu. Rullade ner på stan för att träna ett för mig nytt pass. På passet är M från jobbet och vi står och halvglor på varandra men ingen hejjar. Mitt i passet hamnar vi bredvid varandra och båda får bekräftat att vi är vi (båda var osäkra innan). Mitt i passet får jag också syn på Johannas lilla mamma på andra sidan salen. Efter passet på väg upp för trappen när jag pratar med M står L, min älskade musik- och körlärare/bästa barndomskompis mamma och säger "jag tänkte precis på dig!". va!? Vi har alltså inte pratat med varandra på säkert fem år, så stöter vi ihop på friskis och hon har precis tänkt på mig. Så gulligt! Hon undrade hur det gick att sjunga för Mats. Fattade först ingenting. Aha! lilla mats utbrister jag (provsjöng för hans kör för 70 år sen...). Jag fick inte vara med sa jag, men det berodde nog på att det var en kör för gamla djurgårdare. "tänkte väl annars, du har ju blivit skolad av mig hehe", sa L. Så undrade hon var jag sjunger nu och jag hann bara säga kvartett så spärrade hon upp ögonen och utbrast: "Med Johanna!? Min kollega?". Japp. Men gud så roligt. (jag haaaaaar sagt det förr och börjar bli trött på att säga det men FASEN VA DEN HÄR STAN ÄR LITEN). Så frågade jag hur det var med Elin. Hon kör just nu över halva USA för att tävla på måndag. Hon är så duktig!!!! Kul!! När jag plockar på mig kläderna kommer Gunilla. vi konstaterade att båda var lika svettiga och pratade lite till. Vissa dagar på friskis ser man inte en käft man känner och så ibland tycks alla vara där.

bön från hunden

Jag lever i ungefär 15 år.

Ge mig tid att förstå vad du begär av mig.

Gör mig lycklig, du är hela mitt liv.

Var inte arg på mig länge åt gången och lås inte in mig som straff.

Du har ditt arbete, dina vänner, dina nöjen, jag har bara dig.

Tala med mig fast jag inte förstår orden, jag blir glad utav att höra din röst.

Kom i håg att jag aldrig kan glömma hur du är mot mig.

Innan du slår mig, kom i håg att mina tänder kan krossa din hand, men jag använder inte min styrka på dig.

När du blir irriterad på mig för att du har mycket att göra så tänk på att jag kanske är sjuk, har ont i magen, är trött eller deppig.

Ta hand om mig när jag blir gammal, kom i håg du blir också gammal.

Var hos mig när jag har det svårt,allt blir bättre bara jag har dig.

Jag älskar dig.

Din hund.

Gud, är det inte vackert! Det bringar fram så starka känslor. Har man djur eller har haft kan man nog känna ett helt spektra av känslor när man läser ovanstående rader.

Fredag och bland det första jag får veta är att jag klarade buktentan. Eftersom jag inte kämpade så mycket för just den tentan känns det inget speciellt men en godkänd tenta är ju alltid bra. Om inte annat slipper jag plugga till omtentan som är om två veckor. Grattis till mig.

var inte rädd för mörkret

Igår kväll satt jag och grinade och skrev av mig. Det var meningen först att det skulle bli ett blogginlägg och sedan slog det mig att en viss person som jag har möte med om två veckor borde känna till det jag skrev om så det blev ett brev och inget blogginlägg alls. Det är så mycket nu som händer i mig och samtidigt som jag vill berätta för allt och alla hur jag tänker och mår så är jag rädd för att blotta mig. När det gäller såna grejer håller jag otroligt mycket på min integritet. Till min nackdel kanske. Det har blivit fel så många gånger att jag är trött på att försöka förklara. Samtidigt vet jag att det är min enda räddning. (nu tror ni kanske att det är värsta grejen som hänt men det är det inte, no worries). Den största anledningen till att jag inget säger är att jag skäms Det handlar inte om att jag inte litar på någon av mina vänner.

Idag/imorgon är det ett år sedan farmor gick bort. Tiden går fort och såren är lätta att riva upp. Kommer det någonsin kännas bättre? Vi kommer aldrig försonas och väldigt ofta tar jag på mig skulden för det.

I förmiddags hade vi föreläsning igen. Hurtigare lärare får man nog leta efter. Hon var skitglad medan vi studenter mest är otroligt trötta på PM och pressen. Mellan ett och fyra satt vi med uppgiften inför nästa seminarium. Känns skönt att det nästan är klart. Sedan satt jag med kusin som pluggade lite lmberäkning (my good vad jag glömt!). Kom fram till att jag måste repetera lite sånt innan nästa praktik. Oh well, det får bli parallellt med PM:et, patotentan och seminarieuppgifterna.

Joy!! Imorse var det första gången på mycket länge som jag kom ihåg vad jag drömde. Innehållet i drömmarna var allt annat än trevliga dock. Lite tråkigt.

Jag önskar så innerligt att det kunde börja hända lite bra saker för folk snart. Det känns som lågkonjunktur på fler ställen än ekonomin nu.

Vi får se om jag skriver mer om mina störtfloder igår kväll/natt. Nu ska jag duscha av mig dagens svett. Träningen idag var tokbra!

positiv

Redan på handledningen imorse höll jag på att somna. Under lektionstillfälle tre höll jag VERKLIGEN på att somna. Det var som ett under att jag klarade uppgifterna i datasalen under lektionstillfälle två. Vi slutade 12:10. Jag missade lunchpasset med fem minuter alltså. Inte uppskattat. Det känns ännu bättre att jag hade kunnat få jobba idag på förmiddagen men kunde ju inte eftersom vi hade skola. Vad jag har lärt mig idag i skolan = 0 kunskap. Hade jag kunnat jobba istället = ja. Dock var ju skolan idag obligatorisk så så mycket val hade jag inte.

Efter lite hångel med Petra på stan drog jag mig hemmåt och åt min lunch. Trodde jag skulle bli piggare av det men ack så fel jag hade. Nu står jag i valet och kvalet om jag ska dra ner och träna och riskera att svimma av trötthet/yrslighet eller om jag ska vara hemma och såsa runt. Skulle verkligen behöva träna för de två senaste veckorna har jag varit lite passiv. Det är så lätt att man prioriterar bort träningen och det vill jag inte. Jag hade ju precis fått rutin jue! Eller ja, då kanske det inte var rutin eftersom det inte höll särskilt länge.

Efter lunchen fick jag för mig att skruva isär min dator för att göra rent fläkten som är igenproppad med damm. Har kommit på att det är därför fläkten står på full blås och datorn segar sig. Hade dock ingen liten skruvmejsel så jag tar en kniv. Vad händer tror ni? Klart jag är skitkoncentrerad på att skruva åt rätt håll och ha kniven i exakt rätt vinkel för att inte nöta bort gängorna och *schwopp* trycker jag det vassa knivbladet mot tummetott. Det blev inte så djupt som tur är men fan va klantigt. Nu lägger jag projektet på hyllan tills jag har en minimejsel!

Idag fick jag mail från nästa praktikplats. Inte för inte som jag blev lite extra nervös. Syrrasjälvförtroendet jag hade under praktiken för tre veckor sen är som bortblåst! Ujuj. Det är väl bara att hålla huvudet kallt och göra sitt bästa.

Messenger är nu borttaget från min dator. Det finns verkligen få program som sabbar datorn som det programmet. Hanna tipsade mig dock om ett annat mycket bättre. Typsnittet är väl sådär men jag gillart annars just av den anledningen att jag slipper spyware och annat härj som förpestar datorn.

House igår var briljant (så pass att läraren diskuterade det idag haha) och ikväll är det Dr Stefan, Grey's och bevvan för min del. Lite lärorikt, lite knäppa människor i sjukhusmiljö och slutligen lite älskvärda tonåringar- kan det bli bättre?


yes


Sådärja! Nu har jag suttit några timmar med PM:et och letat artiklar, läst artiklar, kastat bort, skrivit lite och surfat runt. Jag är TRÖTT!! Det är så skönt att ta kväll när man vet att man gjort nåt vettigt!





Snart ska jag dimpa ner i soffan och glo på älsklingen House. Denna gång ska inte telefonen, sovande eller rastlöshet få mig att inte kunna följa hela avsnittet.

(magontet har gått över jippie!!!!!)

är huvudet dumt får kroppen lida

Som rubriken lyder så kan man anta att jag idag var dum nog att bortse från tidigare misstag. Att jag aldrig lär mig. När jag var och handlade kände jag mig våldsamt sugen på munkar men de var slut så jag plockade på mig två wienerbröd istället (ett wienerbröd hinner man ju knappt känna smaken av höhö). Dessa passerade min mun vid fyrataget idag. Nu har jag kramp i hela magen och mår illa!!! BRA GJORT!!! Jag vet var jag kommer tillbringa kvällen....Tur att det är städat där inne *mutter*


Özz

Så jävla bra. Özz är på tv. Många svenskar tycker att det är "dåligt" att muslimer bestämmer över vem en tjej ska gifta sig med. Och kungahuset och det ståndade bröllopet......Ja, tänk själva. hejja folk som vågar skämta, vara ärliga och se sanningeni vitögat!






(kolla tjejen som flaschar sin urringning i början!!!) 

jobb

Usch va nervös jag är. Om en halvtimme ska jag träffa första linje chefen och prata sommarjobb!! Wish me luck!!

<3





~~~~~~~~~~~~¤~~~~~~~~~~~~

~~~~~~~~~~~¤~~~~~~~~~~

Tack för skratten (och skjutsen) idag honey! Det behövdes!

jag önskar att du finns när vägen blir för svår



Gud, jag vill bara lägga mig ner och gråta. Kan inte riktigt sätta fingret på exakt vad det är (eller skriva ut det här) men ja, det är lite tungt just nu. Jag är så trött jämt och har hjärtklappning titt som tätt. Lagen om all jävlighet regerar idag också = det toksnöar ute och jag måste bege mig ut!!!!! Är så nervös inför imorn att jag inte kan äta just nu. När jag kommer hem från sången måste jag sammanfatta mina artiklar samt skriva blanketten till imorn. Joy!

Peter



Okej...jag får nog äta upp alla fina ord jag sagt om den här killen för jag börjar digga! Please dont hit me!

finnes: desperat smelly 25-årig brud med alltför livlig fantasi.




Söndag igen då. Jag har faktiskt kommit igång med mitt PM. Inte för att saker och ting blir lättare men jag slipper känna pressen över ett tomt worksdokument och det är ju alltid nåt. Tvättat har jag också gjort och nu är hela lägenheten full av fuktiga kläder. Jocke och Pernilla ringde medan jag höll på att hänga. Pernilla försöker hjälpa mig med utplacering av tvätt:
Jag: Var ska jag hänga sista påslakanet nudå!!?
Pernilla: dörrar är bra!
Jag: upptaget...
Pernilla: då drar man ut stolar och hänger över dem.
Jag: det hänger redan saker på stolarna.
Pernilla: du har ju en bra bokhylla annars....

Så fint. Fick hänga det sista över min minimala städskåpsdörr som är så liten att den nästan inte finns. Det kommer säkert torka jättebra där. Bokhyllan tänker jag inte blanda in i det här. Böckerna kan ju bli fuktskadade för bövelen!!

Vi har fått en ny granne eller två. Jag kom precis ut från min lägenhet och skulle gå ner till tvättstugan (trappen ner är precis utanför mig) när jag möter (förmodligen) den nya grannen. Det var nästan så att allt gick i slow motion och våra ögon glittrade till. Jag antar att jag borde skaffa mig ett liv eftersom jag inbillar mig att det klickar till med en kille i trapphuset.. När jag tänker efter vet jag inte om han såg så bra ut eller om något klickade överhuvudtaget. (Det inbillade) Glimmet i ögonen kanske berodde på min smelly kroppsodör och det faktum att vi skrämde skiten ur varandra. Snacka ledsen jag kommer bli om det visar sig att han bor här med sin blivande fru som är på tjocken och att jag ett år fram över kommer behöva dras med barnskrik och grälande småbarnsföräldrar!!

RSS 2.0